Jämförelser

I tisdags var jag och Micael Glennfalk i Stockholm och fick där ta del av hur vi kan jobba för att skapa resultat med nyckeltal. Vi fick reda på hur databasen Kolada fungerar. Kolada står egentligen för kommun och landstingsdatabas. Den innehåller aktuella nyckeltal för kommuner och landsting t.ex. hur många elever i årskurs 9 är behöriga till gymnasiet, hur nöjda är de äldre med hemtjänsten, vad kostar äldreomsorgen m m. Verksamheter som finns med i Kolada är Barn och utbildning, befolkning, ekonomi, hälso- och sjukvård, individ- och familjeomsorg, infrastruktur, kultur och fritid, omsorg om äldre och funktionshindrade, personal och regional utveckling.  Ett område som man nu håller på att utveckla är jämförelser utifrån medarbetarperspektiv. Framöver kommer vi alltså kunna koppla samman vad en verksamhet kostar, vilken kvalitet man har på levererade insatser kopplat till nivån på förutsättningar för medarbetarengagemang.

Det där med jämförelser och statistik. Är det något som man ska lägga energi på? Många uttrycker en kritisk inställning. Jag läste idag en krönika av Hans Jensevik som är landets ledande expert på kommunal ekonomi. Han skriver ”När kommunanalytiker från svensk kommunrating visar på fakta och statistik hur den finansiella verkligheten ser ut i en kommun möts vi ibland av beskedet att beskrivningen av läget inte kan användas för den strider mot den gängse uppfattningen om hur det är. Så backar vi tillbaka och kollar siffror och går noga igenom allt igen och man erkänner efter ett tag att det sakliga underlaget faktiskt beskriver en verklighet som den är. Det är nog faktiskt vi säger man till slut”

Varför har den här krönikan fastnat i mitt huvud idag? Det handlar nog om självupplevda erfarenheter… När jag började min bana som förvaltningschef i Kinda kommun i slutet av 90-talet och i början av 2000-talet inom äldreomsorgen såg jag så många utvecklingsbehov. Jag fick min omgivning att förstå att de satsningar vi gjorde var helt nödvändiga. Våra kostnader ökade kraftigt. Vi jobbade på och utvecklade verksamheten på många sätt så den blev mer tidsenlig. Vid det tillfället började kommunens ekonomiska resurser tryta och kommunledningen började påtala för mig allt oftare att kostnaderna för min verksamhet började dra iväg om man jämförde med standardkostnaden d v s där man tagit hänsyn till alla kända faktorer som är möjliga att ta hänsyn till för att kunna jämföra den egna kommunens kostnad med alla andra kommuner i landet. Jag kämpade, hittade argument och var själv helt övertygad om att vi behövde ännu mer resurser. Den dåvarande ekonomichefen i Kinda kommun visade på varje månad för mig, politiken och alla andra hur alla förvaltningars lönekostnader såg ut månad för månad. Till slut var det svårt att komma ifrån med de underlag som visades upp, trots vad jag tyckte var stora ansträngningar, att vi inte sänkte våra personalkostnader alls. Jag fick då inse att det var helt nödvändigt att jag började leda verksamheten på ett annat sätt. Det finns inget i mitt yrkesliv som tagit så mycket av min energi som att mentalt ställa om vid det tillfället. Våra kostnader förändrades från att vara långt över standardkostnaden till många procent under där den fortfarande ligger stabilt. Vi fick göra detta samtidigt som vi byggde om och moderniserade alla boenden och jobbade aktivt med arbetsmiljö- och kvalitetsfrågor. Jag kan säga att verksamheten var i betydligt bättre skick på den låga kostnadsnivån. Jag skulle ljuga om jag sa att det var en enkel resa. Om jag ska lyfta fram en framgångsfaktor så var det den grundade tilliten och samarbetsklimatet som vi skapade i min ledningsgrupp. Alla som då ingick i den ledningsgruppen bidrog och tog ett gemensamt ansvar för helheten. Det tog några år att komma dit.  

På tal om jämförelser läste jag att Kalmar läns landsting ligger på ett toppresultat i landet när det gäller hög tillgänglighet samtidigt som vården uppvisar goda resultat i kombination med låga kostnader. Kalmar läns landsting utmärker sig också genom att kunna uppvisa en hög produktivitet d v s lägst kostnad per prestation för sjukvård totalt.  Det är ett imponerande omdöme. Stort Grattis!

Den här veckan har kommunanalysen av kommunstyrelseförvaltningens ledningsorganisation börjat. Det känns nödvändigt att få fram förslag hur vi ska organisera oss för att bäst svara upp mot kommuninvånarnas och våra egna förvaltningars krav och förväntningar.

I torsdags var det dags att träffas i kommunens ledningsgrupp för invandrarfrågor. Just nu avhandlas mest frågeställningar kring den nya etableringsreformen där arbetsförmedlingen är en aktiv part. De ansvarar för att etableringsplaner upprättas. Reformen gäller sedan den förste december 2010. För att ha varit igång så pass kort tid så fungerar nog det mesta bra hos oss. Det vi verkar kunna förbättra är att tydliggöra vem som ska informera den nyanlände om vad som gäller kring olika rutiner och myndighetskontakter.

Jag vet inte om jag informerat om det tidigare men alla kommunanställda som har tillgång till vårt intranät kan nå protokollen från den kommunövergripande ledningsgruppen.  Det finns en flik uppe till höger där det står ledningsgrupp, följer ni den kan ni ta del av kring vilka frågor ledningsgruppen i kommunen lägger sin energi.

Nu väntar trädgårdsarbete denna vackra sensommardag!